Jag, mamma, syster och Jeanette hade varit och ätit lite snabb kvällsmat på Burger King på plattan vid 20.30. Och min syster är ju sen en tid tillbaka opererad i knäna så vi tog taxi hem, eftersom hon blev väldigt trött. Vi gick till Åhléns och där stod en taxi. Mamma hoppade in där bak med mig och Jeanette satt sig där fram. Hanna var påväg in i taxin bredvid mig så sade jag: "vänta lite, måste bälta mig". Så hanna står med ett ben på marken och ett ben i taxin.
Taxichaffören tittade inte bak, för att se om alla var inne i taxin och bältade. Han började istället köra, utan att titta om alla var beredda. Så där står/sitter min syster - ett ben i bilen och ett släpandes under taxin. Min syster börjar gallskrika och jag är den första som upptäcker det och skriker: "gubbjävel, för helvete är du helt jävla blind din jävel?!". Sen flyger mamma upp ur sätet och skäller ut honom samtidigt som min syster har panik. När jag ser hennes fot har huden på baksidan av hälen gått av och hon står bara och skriker. Jeanette skäller också på chaffören och jag får panik och springer iväg och gråter. Hela plattan och torget sannade upp samtidigt och bara tittade. Några killar kommer fram till mig och frågar vad som hänt, några går fram till min mamma och några bara står och gapar. Jag kan nästan svära på tiden stod stilla.
Taxichaffören bara sätter sig i bilen utan att engagera sig för vad som hände. Klart han var i chock, men det finns ingen ursäkt för att man inte tittar om alla är beredda innan man kör. Som tur var, smet han inte och det tog inte lång tid fören polisen. Vi fick taxichafförens nummer, chefens nummer och allt vi kan behöva för en polisanmälning. Samtidigt är där en annan taxichafför bakom oss som skäller ut han vi skulle åka med. Snäll som den andra chaffören var, så fick vi en gratis körning till S:t Görans sjukhus där de skulle bedöma hennes skada.
På sjukhuset sade de att hennes fot förmodligen var bruten och att de var tvugna att skicka henne till Astrid Lindgrens barnakut eftersom att hon inte är 15 ännu. Där väntar vi otroligt länge. Vi var så upprivna, sovit totalt 3 timmar på nästan 36 timmar och chockade allihop. Skulle de operera så skulle det antingen bli akut eller så skulle vi få åka hem till Helsingborg idag och bli opererad hemma.
Men vi hade änglavakt. Röntgenbilderna visade att där inte fanns någon fraktur och att allt skulle bli bra med lindning. Vid 04.00 var vi tillbaka på hotellet och sov som aldrig förr. Helvete, vilken jävla dag. Nu väntar en fet polisanmälning och en fortsatt helg i Stockholm. Min syster mår bra och går på kryckor.
Jäklar Kajsa. Det är så typiskt att sånt ska hända. Vilken hemsk upplevelse det måste varit! Tur att det är bra nu i alla fall..
SvaraRadera/ Emma :)