Allt känns så himla jobbigt just nu. Jag borde egentligen inte klaga, för jag har allt. Men jag måste få skriva av mig lite. Allt känns så himla långt borta just nu. Allt med Tommie tar verkligen på mig. Jag struntar i honom och bryr mig inte om vad han gör eller vad han säger - men det tar ju på mig ändå. Trots att jag inte vill. Ibland känns det som om jag inte riktigt lever.
Men, mitt ibland detta. Har jag världens finaste kille, Kristoffer. Jag vet inte vad jag hade gjort utan honom. Han bryr sig verkligen, och lyssnar och ser till mitt bästa. Ni vet, en sådan typisk kille som man bara ser i sagorna? Ja, en sådan kille är Kristoffer! Han är så himla fin.
Så, just nu försöker jag hantera 5 olika projekt i skolan, Kristoffer, sudda bort allt från Tommie plus lite andra saker som är privata. Jag är så trött på att vara kvar i gamla vanor som jag hade med Tommie. Tyvärr fick han mig, mot slutet, att sluta lita på människor, att alltid vara misstänksam mot någon som vill mig väl.
Men, Kristoffer, om du nu läser detta, vilket jag hoppas, så ska du veta att du är den finaste som någonsin har, och någonsin kommer, gå på denna jord <3. Tack för att du finns gubben!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar